Jag ska inte bli långrandig i det här. Jag vill bara förmedla att det här har varit fantastiskt! Inte i dess slentrianmässiga användning utan genuint, från mitt hjärta, fantastiskt. Vilken resa!
Min karriär kan i siffror sammanfattas:
249 seriematcher
113 segrar
44 kryss
92 förluster
511 insläppta mål (Hur kan du inte ligga sömnlös om nätterna Engberg )
540 gjorda mål
15 säsonger
2 avancemang
0 gånger åkt ur en serie (min stoltaste prestation för vi har haft en del risiga lag genom åren)
Men siffrorna säger ärligt talat väldigt lite. Det är minnena som består.
Hanks tårar när han slog avgörande straffen i Stockholm cup. När Claesson höll på att starta upplopp på Brevik när vi snodde poäng av Plavi och hängde kvar. Alex osannolika vändning med två dunderfrisparkar i slutsekunderna mot Westermalm. Elias första mål. Davids 2-1 mot Innerstan i fjol. Straffen i Rydbo. Hampus hat trick mot Torstens som gav oss häng på kontraktet i en säsong där media bevakade varenda steg vi tog. Shauns 3-2 mot Cassi. Engbergs utspark i mål på AGA.
Dessa minnen är bara de som kommer upp nu utan betänketid. Skulle jag sätta mig och reflektera en stund kan jag säkert lista 50 andra fantastiska minnen.
Nu är det här i egentlig mening inte ett farväl då jag stannar i föreningen. Men för mig är det slutet på ett långt, stort och viktigt kapitel i mitt liv och jag kan absolut tänka mig att jag sitter och berättar för barnbarnen en vacker dag om Ljungbackens ärorika segrar. Förhoppningsvis refererar jag till en förening som forfarande frodas och spelar fotboll, det vore den optimala prestationen.
Så stort tack för de här åren. Ljungbacken har varit världen enklaste lag att träna för inte för en sekund har jag känt något annat än att vi gjort det här tillsammans. Nu går vi in i en framtid där vi tar SPRÅNGET. Och det allra viktigaste är att vi gör det tillsammans. Jag kanske inte kan vara på bänken längre men jag kan LOVA att vi ses på läktaren!
Stort tack för mig!
Farväl!
Publicerad: 2020-12-17 15:13